Sam Outlaw följer sin dröm och satsar helhjärtat på musiken

| 3 April, 2016

 

dsc_4287

Hans namn antyder att han skulle vara en hårding, att hans musik skulle skildra livet på fel sida lagen. Men i själva verket är Sam Outlaw en laglydig och trevlig gentleman som gör en väldigt behaglig country om livet i allmänhet och kärlek i synnerhet. Hans låtar är allt annat än upproriska eller rebelliska, åtminstone inte mot samhället. Möjligen har hemstaden Los Angeles och ljuset i Kalifornien influerat, för Sam Outlaws version av country har ett luftigt, nästan poppigt anslag, utan att kännas mainstream eller lätt. Tänk en mix mellan Dwight Yoakam och Chris Isaak. Och hans mission med musiken är inte olik några av popens stora, han vill nå de många människorna. Hur var det med namnet då? Det är helt enkelt hans mammas flicknamn, som han tyckte passade finfint som artistnamn för en countryartist.

Efter att ha släppt en fullängdsskiva lite under radarn 2011, en EP 2014, får man nog anse att ”Angeleno”, som släpptes i Sverige och Europa i februari i år, är Sam Outlaws riktiga debut. Det är också med den han har bestämt sig för att satsa stort på musiken. Fram till förra året han arbetade heltid som annonsförsäljning, men nu fokuserar han alltså helt på musikkarriären.

Roots and Boots träffade Sverigeaktuelle Sam Outlaw i Nashville för ett tag sedan, i samband med den årliga festivalen AmericanaFest, då han bland annat berättade om den nya skivan, att följa sitt hjärta och sina drömmar och hur samarbetet med den legendariska producenten Ry Cooder kom till (som bland annat producerat ”Buena Vista Social Club”) och känslorna för Nashville vs hemstaden Los Angeles.

Om hur han började med country
“Jag växte upp i ett ganska konservativt hem där rockmusik inte var helt okej att lyssna på, men vi fick lyssna på Beatles, Everly Brothers och den typen av artister. När det kom till country spelades ett specifikt band, och bara ett, som min pappa gillade –  Asleep at the Wheel. Vi lyssnade på dem på helger, semestrar och resor med familjen. Långt senare, när jag var runt 22-23 och låg sjuk hemma i min soffa och zappade mellan kanalerna på TVn fastnade jag på CMT (Country Music Television). De körde en topplista med countrylåtar och när de kom till topp 10 var jag helt fast! Detta var första gången jag hörde artister som George Jones, Emmylou Harris, Patsy Cline. Efter att ha sett dessa artister på CMT, gick jag nästa dag ut och köpte ett par George Jones-skivor, Emmylou Harris första skiva, Gram Parsons album, Louvin Brothers och många fler. När man verkligen sitter ner och lyssnar på låtarna på de här skivorna så blir man helt tagen av känslan, texterna, det ärliga i musiken. Det blev åtminstone jag. Så ärligt talat har jag inte några djupa rötter inom countrymusiken från uppväxten eller familjen, och jag agerar inte som om jag har det heller. Jag är bara en kille som gillar countrymusik. Visst bär jag en cowboyhatt, men jag gillar stilen och jag gör min version och mitt sound av country, en genre och en musikstil som jag älskar.”

dsc_4894

Om att sluta sitt vanliga jobb och fokusera på musiken
“När jag fyllde 30 för några år sedan hyrde jag en bar i Los Angeles och hade ett stort och flådigt födelsedagskalas. Jag var omgiven av en massa trevliga och snygga människor. Jag såg själv cool ut, med min ännu coolare och vackra flickvän bredvid mig. Allt borde ha varit och känts fantastiskt, men när jag vaknade upp nästa dag kände jag att jag saknade något. Jag insåg att jag inte gjorde det jag verkligen trodde på och brann för. Den dagen bestämde jag att satsa på musiken i allmänhet och countrymusik i synnerhet och började arbeta på min första skiva. Min vision och mitt sound har naturligtvis utvecklats ytterligare sedan dess, men det var ett viktigt startskott.

På sätt och vis skulle jag hellre vara fattig och göra något jag gillar, än slav under en schysst lön för ett jobb som inte ger nåt. En dag får jag förhoppningsvis barnbarn och när de frågar mig vad jag gjort med ditt liv, skulle det kännas bra att kunna svara med något annat än att ”sälja reklam” … Det låter kanske lite fånigt, men jag antar att det är så enkelt som att följa sitt hjärta, och att verkligen försöka, att ge sina drömmar en ärlig chans, vilka drömmarna än är.”

Om samarbetet med Ry Cooder är med och producerar ”Angeleno”
“Efter några resor till Nashville började jag mer och mer närma mig känslan för hur jag ville att min skiva skulle låta. 2011 släppte jag en skiva med låtar som jag givetvis gillar, men där och då höll jag fortfarande på att hitta mitt sound och min stil. Några år senare gjorde jag en EP låg lite närmare det sound jag var ute efter. Efter ännu en resa till Nashville ringde jag Joachim Cooder, som jag kände lite grand. Jag ville att han skulle producera och spela trummor på min skiva eftersom jag gillar vad han hade gjort tidigare på några riktigt bra countryskivor. Planen var att Joachim och jag skulle producera skivan tillsammans och vi började testa några låtar fram och tillbaka. Då frågade Joaquim om jag hade något emot om han skickade några låtar till sin pappa, Ry Cooder. Självklart inte, svarade jag lika exalterat som förvånat, men undrade samtidigt naturligtvis varför ”the” Ry Cooder skulle vara intresserad av min musik och mina låtar? Jag visste att han var ett fan av country, men inte att han letade efter saker att producera eller arbeta med i den här genren. Joachim visste ju dock att jag letade efter en producent som kunde hjälpa mig att få till mitt sound precis som jag ville att det skulle låta. Från början hade jag tänkt spela in i Nashville med producenter och musiker därifrån, Nashville är trots allt Nashville. Men allra helst ville jag egentligen hitta ett sätt att göra det i Los Angeles. Med musiker därifrån för att kunna fånga känslan som finns där. Så när Joachim nämnde Ry blev jag givetvis superinspirerad och sa att absolut, det låter perfekt, men försökte samtidigt hålla nere mina förhoppningar innan nåt var helt klart.

Sen gick allt jättesnabbt. Vips så träffar jag Ry Cooder över en frukost, där och då bestämde vi oss för att jobba tillsammans och vi började skicka låtar och idéer fram och tillbaka. Ry är ett stort fan av country, och att han trodde på min musik och mina låtar betydde självklart väldigt mycket för mig. Att jag fick producera skivan tillsammans med honom hjälpte mig mycket på vägen att hitta det sound som jag varit ute efter hela tiden.”

dsc_4886

Om låten och albumtiteln Angeleno
“Angeleno är det spanska ordet för invånare eller medborgare i Los Angeles. Låten handlar om en mexikansk man som bor i staden. Låten är väldigt representativ för den känsla jag vill att albumet ska ge lyssnaren, där den typiska spanska gitarrstilen sätter tonen.”

Om influenser och inspirationskällor
“Min största influens och inspirationskälla är Don Williams. Jag är ett stort fan av honom. För att nämna några andra betydelsefulla countryartister har George Jones, Linda Ronstadt, Buck Owens, Hank Williams och inte minst Gene Watson haft stort påverkan på mig och mitt musikskapande. Men även artister som The Eagles och James Taylor.”

Om Nashville
“Det är naturligtvis huvudstaden för countryn och det är verkligen viktigt att vara en del av ”scenen” där och att få chansen att spela på festivaler som AmericanaFest. Man kan säga att jag är gift med LA men Nashville är definitivt min älskarinna… Ibland tänker jag att jag kanske borde flytta hit, men jag gillar att göra vad jag gör från Los Angeles. På ett sätt så gör det kanske mig lite mer spännande och intressant. Åtminstone det gör mig lite annorlunda och genom att fortsätta bo i Los Angeles, men än att vara i Nashville så mycket som möjligt, kan jag hålla en distans till scenen där som nog kan vara vettig att ha.”

Om sitt sound
“Min musik är varken traditionell eller mainstream countrymusik, men jag tror ärligt talat att mina låtar och min musik är för alla. Att mitt sound har en känsla och att mina låtar är katchiga nog, utan att tappa karaktär och stil, för att tilltala stor publik. Jag menar, inte bara redan inbitna fans av countrymusik. Men det är klart att det är country. Min version, och min tolkning av country. Och var jag än spelar vill jag att det ska kännas som att det uppstår en klassisk ”honky tonk”. Utan att låta alltför pretentiös vill jag försöka skapa en atmosfär med min musik, så att lyssnaren eller konsertbesökaren för en stund glömmer var de befinner sig – och flyttas till en plats eller känsla bortom tid och rum.”

(Foto: Peter Wihlborg)

Sam Outlaws Sverigeturné:

2016-04-02 Göteborg, Pustervik
2016-04-03 Storebro, Gillestugan
2016-04-04 Kristianstad, Kulturkvarteret
2016-04-05 Stockholm, Scandic Grand Central

Sam Outlaws hemsida

Sam Outlaw på Spotify

Tags: , ,

Category: Q&A

Comments are closed.